(Denna lilla historia var införd i INFOn 1998)

Från IDÉ till Institution

- glimtar ur en 20-årig teaterhistoria

Del 1

===========================

Det var en gång en länsbildningskonsulent som hade en idé...

Förmodligen inte bara en. Janne Westlund var ju inte en man med bara en idé.

Men idén att levandegöra Norrsundets historia genom att på något sätt använda Sven Fröjds bilder, Per Wikbergs bok " De Bröto Bygd" och den muntliga traditionen i "en slags uppsättning" fanns nog sedan länge i Jannes huvud även om Norbergsspelet 1977 blev en kick att sätta det hela i sjön.

Så idén är säkert över 20 år.

All vår början bliver svår...

Det visar sig att inledningen börjar bli höljt i historiens töcken när jag försöker pussla ihop tiden före 1979.

Det kanske börjar bli dags att dokumentera den tiden innan den helt faller i glömska. Man glömmer annars lätt alla svårigheter en vild idé har inledningsvis.

Så haka på ni som var med!

Mötet i teckningsalen uppe i Bergby skola i början av 1978 blev inledningen på Idéns offentliga liv. Att det var teckningssalen var ingen tillfällighet eftersom Pelle Schelén var vidtalad som regissör. Mötet var välbesökt(ca 50 pers) och alla var entusiastiska(men skeptiska innerst inne kan man misstänka). Man börjande med värvningskampanjer i Bergby och Norrsundet och jobbade med finansiering och stöd från föreningslivet.

Det var då den grå försiktigheten slog till igen. Ungdomarna Benny Lundin, Roger Hansson, Jürgen Eriksson och Stig-Björn Ljunggren bildade en värvningsgrupp som lobbade och lubbade runt i bygden, släpande runt med en playwoodskiva så ingen skulle missa att värvningsmöte pågick. Papper och spritpennor konsumerades, men gensvaret var klent. Vid ett tillfälle hade man som mål 8 pers / värvare, men det blev 1 pers / 4 värvare, men skam den som ger sig...

Det fanns långa listor över intresserade men få dök upp. Vid ett välannonserat möte på biblioteket i Norrsundet 16 mars -78 kom endast Ellen och Allan Thornell och Sigge Fröderberg, vilka redan tillhörde entusiasterna.

När det gällde finasieringen och föreningsstödet fanns en arbetsgrupp med Erik Siggstedt, Börje Sjökvist, Stig Wikberg och Olle Larsson (plus Janne förståss). Alla var positiva till idén men projektet bedömdes för stort. När det kom till plånboken var tveksamheten mycket stor. ABF satsade till sist 15.000 (Janne hade skissat på en budget på 140.000 med ett lågbudgetalternativ på 80.000) och efterskänkte studiecirkelavgifterna.

Projektet byggde på ett dussintal studiecirklar som förberedelse för att inte tala om genomförandet med 50--100 personer.

Som tur var tillhörde Olle Larsson på ABF en av de oförbätterliga optimisterna.

Det jobbades på alla plan, "Hecke" Sandberg engagerades som manusförfattare och Erik G Wesslund som regissör, Janne skissade, agiterade och visionerade; tiden fram till 1979 har mycket att berätta om tveksamhet, hopp, förtvivlan och entusiasm.

Benny Lundin som är en av de få som varit med från första mötet säger att: " mötet i församlingshemmet i Bergby på vårvintern -79 kändes som en vändpunkt"

Mer om det i kommande nummer...

Curt Carlsson